Dagens ungdom…

Dagens ungdom har jag hört många som är bekymrade över, men hur är det egentligen med dagens vuxna?

En ungdom har i alla fall brist på erfarenhet och kunskap som ursäkt för sina eventuella felsteg, men vad är det som ursäktar alla vuxna?

Alla vuxna som kör skoter och bil i fyllan. Vuxna som slår sina barn, vuxna som slår varandra. Alla vuxna som tycker det är viktigt att visa upp en fasad av material och därmed försöka ”vara någon”. Alla som åker på utlandsresor för att de tror att det är något man måste. Alla vuxna som bara vräker på barnen märkeskläder och prylar, av rädsla för utanförskap, eller av ren slöhet, slippa ta diskussioner. Alla vuxna som dricker alkohol varje helg. Alla vuxna som sitter och glor på dator och tv. Alla vuxna som bara tänker på sin egen karriär och sina egna intressen. Vuxna som inte försöker hjälpa andra, vuxna som bara tänker på sig själv och sitt eget. Vad är det som ursäktar allt detta?

Givetvis finns det enskilda orsaker, saker och ting kan bli som det blir ibland,  människor har haft det mer eller mindre tungt i livet. Alla har dessutom rätt att ibland göra fel. Men när det finns ett utbrett generellt beteende så måste det bero på annat. Det känns som det blivit någonsorts samhälllsnorm för medelklassen.

Varför ska inte vuxna ta ansvar och lära barn och ungdomar vad som är viktigt här i livet? Det känns skrämmande hur fort livet anpassas efter kapitalismens och egoismens shoppig norm. Allt ska vara nytt, dyrt och fräscht. Ingen eftertanke, ingen ödmjukhet. Märkeskläder, prylar, utseendefixering, allt detta uppmuntrar vi vuxna barnen till. Det visas ingen hänsyn eller förståelse för varandras olikheter.Varför? Rädsla? Slöhet? Okunskap?  Vi människor borde vara mer rädda om varandra och allt som är viktigt här i livet. Som tur är finns det också väldigt mycket fint och roligt och jag hoppas att många kan få äkta glädje över hur fint livet kan vara. Men jag tror inte att det är barnen som är värst.