Vi lånar jorden av våra barn har jag hört. Vi ska alltså lämna efter oss så att det går att fortsätta för kommande egenerationer. Att värna om sina barn och ta ansvar för att de har de bra tycker jag är ett bra sätt att göra det på. Många människor i vår närhet sätter sin egen prestige och sina egna behov åt sidan för att de bryr sig om hur deras barn har det. Sådant tycker jag är stort.

 Alla har vi olika sätt att värna om våra barn. Ibland får man ge sina barn tid, vänta in tills de återvänder och sedan försöka hjälpa dem att "slicka såren" så gott de går. Det är inte alltid som det ser ut, ibland sparkar barn på den förälder som tål det, bara för att de måste ta hand om den svaga föräldern, detta har inget med barnets egen vilja att göra, utan är bara enkel spykologi som gäller nästan alla. Att stå kvar och vänta kan vara ett sätt att ge sina barn något som är riktigt och äkta att fortsätta leva med. Att sticka sockar(som Tomas mamma Astrid) kan vara ett annat sätt att värna om sina barn, torra varnma fötter är inte så dumt när man ska pröva livet. Stort och smått, allt behövs runt ett barn.

Allt bra som görs kommer nästa generation till gagn. Att bryta destruktiva system är tungt och konfliktfyllt, men kom ihåg att det är till fördel för kommande generationer. Trots allt tycker jag att det mesta ändå är bra. Jessica är en jätte bra mamma och kommer kanske bli mormor en dag och då kommer hon att bli en riktigt bra sådan. Jesper och Kattis kommer att få en liten rolig unge till sommarn som Erik kan lära en massa sattyg, så att Jesper får fullt upp.
Emilia har varit här och hjälpt till med att städa dockhuset. Hon han oxå tillverka en säng av kartong så att alla dockorna nu kan sova skönt. I går höll vi på med att tova en rått-familj. Vi använde kottar som stomme och tovade sedan med grå och vit ull. Dom blev fina tycker jag. Den lilla "råttägaren" har sedan gjort ett bo av en gammal skokartong som han gjort sängar i av tyg så att det blivit mysigt och mjukt åt dem.